Boken ”Ökad boendetrygget” ger konkreta förslag till tryggare förortsmiljöer

Frågan om otrygghet och trygghet är komplex och den upplevs mycket olika från person till person. Den mest otrygga gruppen i samhället är kvinnor över 64 år, detta trots att det oftast är yngre personer som utsätts för brott. Trygghetsfrågor är ständigt aktuella för såväl fastighetsägare som kommuner. Boken Ökad boendetrygghet vill öka kunskapen om vad det är som skapar otrygghet.

Vad skapar otrygghet i bostadsområden och det offentliga rummet? Hur kan den fysiska boendemiljön planeras, byggas och förvaltas för att skapa trygghet och öka möjligheten att upprätthålla en trivsam och attraktiv boendemiljö? En otrygg boendemiljö påverkar människors livskvalitet negativt eftersom den kan begränsa rörelsemönster eller till och med leda till att boende väljer att inte gå ut.

Boken Ökad boendetrygghet redovisar och analyserar ett antal källor till otrygghet och sprider på så vis kunskapen om vad det är som skapar otrygghet i bostadsområden och i det offentliga rummet. Boken bygger bland annat på cirka 200 intervjuer som gjorts med boende, främst äldre kvinnor eftersom de utgör den mest otrygga gruppen. Efter varje kapitel presenteras konkreta förslag till hur boendemiljöer kan bli tryggare.

Upplevelsen av otrygghet förknippas ofta med ödslighet, bristfällig belysning eller skymmande vegetation men även rykten, media eller personliga erfarenheter påverkar. Trygghet är inte något objektivt, utan har olika innebörd för olika människor, vilket gör det till ett komplext fenomen att studera. Det finns många variabler som påverkar känslan av trygghet, men några är mer framträdande än andra.

Författarna Vilhelm Meyer, Mirja Thårlin, Emilia Jensen och Johan Wahlgren arbetar på Urban Utveckling & Samhällsplanering AB (UUS) som står bakom boken. Det är ett utredningsföretag som arbetar gentemot fastighetsägare, kommuner och bostadsbyggare med att genomföra utredningar och analyser inom stadsutveckling. Företaget är inriktat på analyser av hur människor använder och upplever den fysiska miljön.

Ökad boendetrygghet riktar sig till fastighetsägare som äger och förvaltar bostäder, centrum och offentliga platser och även till kommuner och aktörer ansvariga för kollektiva färdmedel.