​Framtidens byggmaterial i Snåret – i väntan på klimatneutral betong

I jakten på ett hållbart byggande har betongens rykte minst sagt naggats i kanten. I det senaste avsnittet av Snåret förklarar Mats Emborg, professor i konstruktionsteknik vid Luleå tekniska universitet och forskningschef på Betongindustri AB, varför han ändå är hoppfull och sätter stor tilltro till materialet även i framtiden.

Företrädarna för vårt största byggmaterial, både nationellt och globalt, har högt uppsatta mål i strävan mot klimatförbättrad betong. Branschens mål är att klimatneutral betong ska finnas på marknaden 2030 och att all betong ska vara klimatneutral 2045.

– Att materialet helt skulle försvinna i anläggningsbyggen och hus inom en nära framtid känns inte realistiskt, säger Mats Emborg, professor i konstruktionsteknik vid Luleå tekniska universitet och forskningschef på Betongindustri AB.

Siffrorna väntas vända

Tillverkningen av cement, vars upphettning orsakar större delen av betongindustrins utsläpp, står för ca 5% av världens totala koldioxidoxidutsläpp. Än så länge skvallrar inte siffrorna om att den negativa trenden skulle vara på väg att vända.

Men det finns några goda nyheter som tyder på att betongen kommer att lämna ett mindre klimatavtryck i framtiden och att arbetet för utsläppsreduceringen snart kommer börja avspegla sig i siffrorna. Stora insatser görs för att energieffektivisera i alla led. Gruvtagen är till exempel allt oftare elektrifierade.

– Energitjuvarna i betongfabrikerna eftersöks också och oljeeldningen vid tillverkningen kommer i allt högre kunna ersättas med eldrivna masugnar, men allt detta förutsätter att den gröna elförsörjningen säkras, berättar Mats Emborg.

Alternativa bindemedel

Det bedrivs också intensiv forskning på alternativa bindemedel och nya funktionsanpassade betongblandningar används i allt högre grad, men betong med alternativa bindemedel dras fortfarande med prestandautmaningar. Två av de mest beprövade alternativa bindemedlen är flygaska från kolvärme– och fjärrvärmeverk och slagg som är en restprodukt från stålindustrin. Framstegen inom koldioxidavskiljning och lagring inger också hopp om utsläppsreducering.

– Cementas systerföretag i Norge, Nordcem, arbetar med att föra ner koldioxiden från skorstenen till de utrymmen i Nordsjön där olja tagits upp. I en anläggning utanför Oslo kommer ett sådant test genomföras redan nästa år, exemplifierar Mats Emborg.

Hela branschens ansvar

Men Sverige och den klimatförbättrade betongen är än så länge små spelare i ett globalt perspektiv. Basindustrin kämpar hårt för att klara omställningen och samtidigt kunna konkurrera på en internationell marknad med spelare som varken bryr sig om utsläppsrätter eller klimatberäkningar.

Men lyckas vi exportera den klimatförbättrade betongen och metoderna för användandet av det istället för att importera smutsigare men ofta billigare betong så finns det stor potential för betongbyggandet som ett betydligt klimatsmartare alternativ än det hittills varit.

– Att titta på alternativa material är bra, men betongen kommer fortsätta behövas i byggandet. Då gäller det för alla aktörer att bidra till användandet av klimatförbättrad betong och att räkna en gång till på hur mycket betong och med vilken beständighet som verkligen behövs så att inte material slösas, avslutar Emborg.

Lyssna här!