”Boendedialog får inte vara en sidoaktivitet i renoveringsprocesser”

Hur kan en renoveringsprocess öka det sociala kapitalet hos de boende? Det är en av frågorna som White arkitekter har ställt i forskningsprojektet E2Rebuild. Projektets mål har varit att utveckla strategier för energieffektiv renovering av flerfamiljshus från 50-70-talet. Under Svensk Byggtjänsts lunchseminarium den 4 mars berättade Yaël Bratel och Gustav Malm om sina erfarenheter från den pågående studien.

E2ReBuild är ett EU-finansierat forsknings- och demonstrationsprojekt med fokus på upprustning och energieffektiviseringar i miljonprogrammen. NCC är koordinator för projektet. White arkitekter har haft en drivande roll i den del som berör hur boende har involverats och vilka mervärden som skapats utifrån ett boendeperspektiv.

Samhällsplanerarna Yaël Bratel och Gustav Malm berättade om erfarenheterna från de sju demonstrationsobjekt som har undersökts i studien. Fastigheterna, som återfinns i sju europeiska städer, har alla genomgått en renovering. Sättet att involvera de boende i processen har dock skiftat mycket mellan objekten.

– I Voiron i Frankrike kallades hyresgästerna till möte varje vecka och arkitekten deltog aktivt i dessa sammankomster. Mötena fungerade som ett forum där boende kunde formulera och få sina problem bemötta. Därmed kunde man undvika att missnöje spreds via informella boendekanaler. I ett annat demoobjekt fördes de boendes talan istället av en boenderepresentant, berättar Gustav Malm. 

Den personliga kontakten med de boende var mer förekommande i projekten utanför Sverige, där boenderepresentanter ofta spred information direkt till hyresgäster. En positiv utkomst av boendeinvolveringen var att hyresgästerna fick en närmare kontakt med sina grannar, i och med att de förstod att andra hade samma problem.

Inställningen till renoveringen skilde sig också från de olika demonstrationsobjekten. I Voiron exempelvis såg hyresgästerna med glädje fram emot upprustningen, eftersom de ansåg att det skulle höja statusen på fastigheten. I andra projekt var hyresgästerna mer negativt inställda eftersom de befarade att renoveringen skulle bidra till kraftigt höjda hyror.

Renoveringsbehoven skiftade också mycket mellan fastigheterna. I ett av husen hade man exempelvis fram tills nu använt sig av individuell uppvärmning i varje lägenhet. Det visade sig också finnas kulturella skillnader mellan länderna.

– I Halmstad byttes kök, badrum och fönster ut, medan ingenting gjordes åt fasaden. I Voiron gjorde man tvärtom. Det visar hur olika man ser på standardhöjningar i bostaden, menar Gustav Malm.

En viktig slutsats av projektet är att boendedialog inte får vara en sidoaktivitet till renoveringen utan måste införlivas i processen för att hyresgästerna ska känna sig involverade och informerade. Återkoppling är a och o. Det har också visat sig att folk har svårt att förstå energieffektiviseringar och konsekvenserna av sitt beteende.

– Precis som att man kan ha problem att knyta an till personer kan man ha ett ekologiskt anknytningsproblem. Men med en pedagogisk energimätare i bostaden ökar medvetenheten, konstaterar Gustav Malm.

Yaël Bratel betonade samtidigt att människor som bor i socioekonomiskt svaga områden generellt lever mer hållbart än människor i rika områden.

– I de socioekonomiskt starka områdena har man råd att köpa ekologiska grönsaker, men å andra sidan kanske man åker utomlands flera gånger per år. Då äts miljövinsterna upp, menar hon.

Seminariet var det fjärde i raden av lunchseminarier på temat ”Renoveringen av miljonprogrammet”, arrangerade av Svensk Byggtjänst.