Cecilia Ehrenborg Williams, SGBC, i Snåret: ”Miljön vinner på att det finns en bredd bland miljöcertifieringssystemen ”

Det finns en mängd olika certifieringar som mäter hur miljövänlig och hållbar en byggnad är. Men vad skiljer dem åt egentligen? Och vad mäter de? I senaste avsnittet av Svensk Byggtjänsts podcast Snåret reder vi ut skillnaderna med hjälp av Karolina Brick, miljöchef på Riksbyggen, Pia Öhrling, miljökonsult och vd på Piacon och Cecilia Ehrenborg Williams, vd på Sweden Green Building Council.

Kraven på miljö och hållbarhet inom bygg-och fastighetsbranschen ökar och allt fler väljer att miljöcertifiera sina byggnader. De olika certifieringarna bidrar till att driva på utvecklingen i riktning mot ökad hållbarhet och blir ett sätt för byggherren eller fastighetsägaren att visa på engagemang och använda det som säljargument.

Vad mäter certifieringarna? 
En miljöcertifiering är ett system som är uppbyggt av ett antal kriterier med prestandanivåer och det gäller för ett byggprojekt att kunna bevisa att man når upp till de här nivåerna. Men vad skiljer då de olika systemen åt? Det svenska systemet Miljöbyggnad har exempelvis fokus på energi, innemiljö och materialval. LEED – som många kontorsbyggnader certifieras med – är miljömässigt bredare eftersom man där lägger vikt vid hur man tar sig till och från byggnaden liksom dagvattenhantering. Och Svanen tar ett stort grepp när det gäller kemikaliehantering. 

Är det då bra att det finns så många olika system, eller skulle vi vinna på att ha färre? Pia Öhrling tycker att de olika certifieringarna har sitt berättigande:

– Alla system passar ju inte till alla byggnader. Jag jobbar en del med certifiering för köpcentrum och för dem är transporten till och från byggnaden en viktig aspekt, vilket man inte hittar i exempelvis Miljöbyggnad.

Cecilia Ehrenborg Williams fyller i:

– Miljön vinner på att det finns en bredd bland systemen. Och sedan är det inte helt fel med lite konkurrens mellan certifieringssystemen, för det får alla att stå på tå och förbättra sig.

Social hållbarhet ny parameter
Något som kommer väldigt starkt är stadsdelscertifieringar med exempelvis systemet Citylab, där social hållbarhet är en viktig parameter. Denna certifiering arbetar Riksbyggen med i några av sina projekt:

– I Citylab är det själva processen som är i fokus, att flera byggherrar träffas och har en dialog i ett större stadsutvecklingsprojekt, förklarar Karolina Brick.

Finns det då något negativt med certifieringssystemen?

En aspekt är att kunskapen hos bostadsköparna om certifieringar är låg, enligt Karolina Brick:

– Där behöver både vi på Riksbyggen och branschen generellt bli bättre på att kommunicera fördelarna med certifierade byggnader, konstaterar hon.

Lyssna på Snåret via byggtjanst.se/snaret. Diskussionen kring programmen förs på Twitter @Snaaret samt på facebook.com/snaret.podcast och Instagram@snaaret