Finansieringslösningar och medborgardialog var heta frågor på seminariet ”Hållbar upprustning av miljonprogrammet”

– Upprustningen av miljonprogramsområdena kräver ett dubbelt fokus för att lyckas – både på individen och på de fysiska strukturerna. Det menade Göran Cars, professor i stadsplanering på KTH, under Svensk Byggtjänsts seminarium ”Hållbar upprustning av miljonprogrammet” den 22 november.

Göran Cars inledde heldagsseminariet på Nalen i Stockholm. Han konstaterade att social integration är en hörnsten i den svenska välfärdsmodellen men att klyftorna mellan bostadsområdena blir allt skarpare.

Hans recept för att skapa en hållbar upprustning i miljonprogrammen är främst att engagera och involvera de boende i utvecklingsarbetet. Samtidigt måste arbetet inriktas på att skapa mer mänskliga och positiva strukturer i bebyggelsen.

Göran Cars presentation åtföljdes av 13 talare från bland annat näringsliv, politik och kommun som gav sina perspektiv på de stora utmaningar som miljonprogramsområdena i Sverige nu står inför.

På plats i lokalen fanns drygt 200 besökare och under dagen följde dubbelt så många personer Svensk Byggtjänsts direktsändning via webb-tv.

Finansieringsfrågan splittrar politikerna
Veronica Palm, socialdemokraternas bostadspolitiska talesperson betonade att blandningen av bostäder är den viktigaste aspekten för att bryta negativa mönster i förortsområden och för att få dit kommersiell service vilket höjer områdets status.

– Vi ska utöka bostadsbeståndet för hela befolkningen. Det skapar jämlikhet som i sin tur ger tillväxt, konstaterade hon.

Veronica Palms lösning på de kostsamma renoveringar som nu väntar miljonprogramsområdena var att vi gemensamt ska bekosta upprustningarna – det ska inte falla på den enskilde hyresgästen.

Anti Avsan, moderat och ledamot i riksdagens civilutskott var av en annan åsikt. Han menade att standardhöjningen bör betalas av hyresgästerna eftersom statliga medel till renoveringar skulle kunna uppfattas som en premie till de bostadsbolag som misskött sig och låtit sitt fastighetsbestånd förfalla.

– Hyresgästen borde få större möjlighet att påverka renoveringen så att den kan anpassas till personens betalningsförmåga. Möjligheten att stödja individer med bostadsbidrag ser jag som ett bättre alternativ än att staten går in och bekostar upprustningarna, betonade Avsan.

Goda finansiella förutsättningar för upprustning
Pekka Kääntä, makroekonom, menade däremot att de finansiella förutsättningarna för en upprustning av miljonprogramsbeståndet inte kunde vara bättre. Det är också kontentan i hans kommande rapport i ämnet.

– Vi har just nu stabila finanser, låg stadsskuld och historiskt låga statslåneräntor. Det finns därmed både utrymme och möjlighet för staten att öka sin skuldsättning utan att riskera en räntechock eller sänkt kreditbetyg, hävdade Kääntä. Det skulle förutom ökad tillväxt och lägre arbetslöshet ge en ökad attraktionskraft för utsatta områden.

Dock betonade Kääntä att det fortfarande är bostadsbolagen som ska stå för huvuddelen av upprustningskostnaderna. Den stora utmaningen består därför i hur man ska skapa en mekanism där bostadsbolagen får möjlighet till finansieringshjälp till den betydligt lägre räntekostnad som staten kan erbjuda jämfört med den privata lånemarknaden.

Stigmatisering av förorten
Finansieringsfrågan genomsyrade seminariet men de mjuka värdena och individens möjlighet till påverkan lyftes också fram av flera talare. Carlos Rojas, VD Miklo, växte upp i miljonprogrammets Norsborg, med föreställningen om att han bodde i paradiset, något som dock kom på skam när han blev lite äldre, på grund av att människor utifrån bestämt att hans område var sämst.

– När man frågar boende i miljonprogramsområdena vad de är mest missnöjda med svarar de flesta ”ryktet”. Utomstående utgår ofta ifrån att alla som bor i dessa områden är otrygga och fattiga, men dessa antaganden testas sällan, framhöll Rojas.

Han riktade också skarp kritik mot att de boende ska få bekosta eftersatt underhåll med chockhöjda hyror och menade att detta är ett sätt att aktivt mota bort invånarna och byta ut dem mot de som kan betala.

Dialogprojekt på export
Flera av talarna lyfte fram medborgardialog som ett medel för lyckad upprustning av miljonprogramsbeståndet. Erfarenheter från Svensk Byggtjänsts dialogprojekt Mina Kvarter presenterades av representanter från pilotprojekten i Helsingborg och Nacka. Seminariets sista talare Thomas Melin, från UN Habitat gav publiken perspektiv på dagens debatt med en bild från slumområdet Kibera i Nairobi, där en förlängning av Mina Kvarter-konceptet nu framgångsrikt testas;

– Här kan vi prata om eftersatta områden, konstaterade Thomas Melin. I Kiberas slum bor 300 000 människor med knappt några offentliga platser.
Med Mina Kvarter-konceptet och dataspelet Minecraft som visualiserings-
verktyg har vi hittat ett språk som vi kan kommunicera med ungdomarna på. Det kan skapa skillnad inte bara i Nairobi utan i stora delar av utvecklings-
länderna. Målet är att använda konceptet i 300 städer fram till år 2016.

Se alla talare från seminariet här