I senaste Snåret – så blir den hållbara bostaden

I höstens första avsnitt av podcasten Snåret diskuterar hållbarhetsexperterna vad vi kan vänta oss av framtidens bostad.

Under ledning av Svensk Byggtjänsts Viktor Ginner deltar:

• Anna Hamnö Wickman, hållbarhetschef hos bostadsutvecklaren Bonava.
• Elisabet Stadler, miljöchef på Peab.
• Per Olsson, hållbarhetschef på LINK arkitektur.
• David Lindén, livscykelanalytiker hos teknikkonsultbolaget Ramboll.

Teknologin i hemmen kommer inte främst märkas genom spektakulära saker som talande kylskåp. Den hållbara bostaden är smart, men smartheten kommer inte främst att synas, den stora förändringen kretsar kring mindre visuellt roliga saker som jämnare luftflöden och effektivare energianvändning, säger Anna Hamnö Wickman, hållbarhetschef hos bostadsutvecklaren Bonava.

För hållbarhetens skull hoppas jag att affärsmodellen för teknologin i hemmen förändras och att utvecklingen går mot produkter som en tjänst. Istället för att köpa en ny diskmaskin eller ugn så fort den går sönder, så står leverantören för servicen. Hållbarhetsvinsten kommer genom att fabrikanterna därmed får incitament att bygga maskiner som inte går sönder.

I avsnittet tas följande aspekter upp (med tidsangivelse, minut och sekund):

01.20 Bostadsköparnas betalningsvilja för hållbarhet

04.30 Bostadens placering – på landet eller i stan

08.49 Bostadsytornas förändring

11.20 Byggnaders livslängd

14.10 Material i byggnaderna

15.50 Återbruk

19.40 Industriellt byggande som hållbarhetslösning

22.51 Teknologi i bostaden

23.45 “Product as a service” för cirkularitet

26.45 Delningsekonomi

Teknologin i hemmet
Allt fler vill bo i hållbara bostäder. En undersökning från marknadsanalysföretaget Prognoscentret uppger att 80 procent tycker det är viktigt att bostaden är klimatsmart vid flytt till en nybyggd bostad. Bostadsutvecklarna visar upp sina visionära pilotprojekt, men än så länge har den stora omställningen till ekologiskt hållbart byggande inte skett i majoriteten av nyproduktionerna.

Enligt Per Olsson, hållbarhetschef på LINK arkitektur, kommer affärsmodellerna för tekniken i hemmen förhoppningsvis förändras, från slit och släng till reparation. 

Delningsekonomi
Livsstilsmässigt kan vi också vänta oss en ny typ av utformning av hemmen. Slöseriet där var och en äger alla ytor som ska skötas och värmas upp, byts mot en ny delningsekonomi. Med liknande affärsmodell som bilpoolernas, kan bostäderna få fler hyrda ytor eller vara gemensamt ägda. Den unga generationen vill gärna ha tillgång till minst lika många funktioner som förr, men måste inte nödvändigtvis äga allt själva. Om allt fler släpper kravet på att själva äga allt i hemmet så kan vi vänta oss fler gemensamma ytor som bokningsbara terrasser och gemensamma kontor i bostadsfastigheter.

Funktion och flexibilitet
För att undvika rivningsarbeten måste hemmen även vara flexibla när familjen eller samhället förändras. Vi väntas se allt större funktionsfokus med exempelvis flyttbara väggar.

En del förutspår att drömmen om den lantliga livsstilen kommer öka när teknologin möjliggör distansarbete, men ur ett ekologiskt hållbarhetsperspektiv så är livet på landet generellt inte mer resursbesparande än det i stan. Med landsbygdens bristande kollektivtrafik och större bostadsytor som ska värmas upp förblir staden en attraktiv boplats ett tag till, åtminstone om man har ekologisk hållbarhet som fokus.