Nya energihushållningsregler för oss närmare hållbarhetsmålen

Energikapitlet är höstens stora nyhet i Boverkets byggregler (BBR), förändringarna är de sista i införandet av EU:s energiprestandadirektiv. I senaste avsnittet av Svensk Byggtjänsts podcast Snåret möts tre branschföreträdare med djup insyn i energifrågan för att diskutera förändringarnas faktiska konsekvenser och vad som egentligen krävs för att komma närmare högt uppsatta nationella mål.

Mats Östlund, energiexpert på Svensk Byggtjänsts Bygginfo, listar de största förändringarna i energikapitlet ii BBR hösten 2020:

• Skärpta kravnivåer på primärenergital i flerbostadshus och lokaler,
• Energitillägget för byggnader med högre behov av uteluftsflöde än 0,35 l/s m2 golvarea skärps med drygt 40 %.
• Införande av viktningsfaktorer istället för primärfaktorer. Viktningsfaktorerna ska ge ett kostnadsoptimalt angreppssätt på kravställandet som tar hänsyn till teknikneutralitet och till andel förnybar energi i energibäraren.
• U-medelvärdet för småhus och lokaler har skärpts, alltså klimatskärmen som utgörs av de väggar, golv, tak, fönster, dörrar med mera som gränsar till mark, uteluft eller ouppvärmda utrymmen.

– Tidigare premierades vissa energislag i BBR jämfört med andra, men det har nu åtgärdats, vilket är positivt. Däremot kan man se att fjärrvärmda hus har fått en viss kravlindring. Nu förordar vi varken bergvärme eller fjärrvärme mot varandra. Vi vill att själva byggnaden ska vara så energieffektiv och klimatsmart som möjligt, uppvärmningssätt ska väljas utifrån de lokala förutsättningarna, kommenterar Birgitta Govén, energiexpert på Byggföretagen.

Luddiga målsättningar en utmaning

Att effektiv energihushållning är en nyckelfaktor för att nå högt uppsatta miljö- och hållbarhetsmål står klart för de flesta, men i avsnittet framgår det att panelen tror att det krävs mer än skärpningar i BBR för att nå de nationella målen om att reducera energianvändningen i Sverige med 50 procent 2030 jämfört med 2005. Utformningen av målsättningen är också en utmaning i sig:

– Det nationella målet är inte nedbrutet på branscher och branschens egen färdplan om att nå klimatneutralitet 2045 kan också te sig abstrakt för den enskilda företagaren. Ett regelverk för vad klimatneutralt egentligen betyder skulle behövas, säger Christina Salmhofer, hållbarhetsstrateg på Stockholms stad, och får medhåll från Birgitta Govén.

Uppföljning och kompetens brister

Christina Salmhofer har stor erfarenhet av att vara kravställare med höga energihushållningsmål. Trots att hon är hoppfull ser hon brister. Nu senast i Norra Djurgårdsstaden hade man betydligt högre krav på energiprestandan än vad BBR kräver, ändå såg byggaktörerna från början målen som möjliga. I uppföljningen har det visat sig att de inte lever upp till de ursprungliga beräkningarna.

– Det som projekteras är lågenergihus, men när vi efter färdigställandet tar uppmätta värden så nås inte energiprestandan. Vi håller just nu på och utreder varför det blev så i fastigheterna i Norra Djurgårdsstaden, men kvalitetssäkring av byggproduktionen, kunskapsöverföring till förvaltningen och kompetensen är några områden som måste utvecklas.

– Visst finns det många tekniska aspekter med utvecklingspotential som skulle ta oss närmare målen, men det är inte det viktigaste. Med skärpta krav kommer mindre marginaler och alla arbetsmoment måste göras med större precision genom hela värdekedjan. Vi måste jobba ytterligare med kompetenshöjning, kunskapsöverföring och hur alla i processen kan vässa pennan ytterligare i varje steg och följa upp längs med vägen, annars ger avvikelser för stort utslag i slutändan, avslutar Birgitta Govén.

Lyssna på Snåret!