Processerna är nyckeln till branschens förändring och utveckling

Allt vi gör i dag påverkar vad som händer i framtiden och sättet vi bygger på kan få konsekvenser för vår planet längre fram. Hur ser förändringstakten inom samhällsbyggnadsbranschen ut idag och när kommer digitaliseringen på allvar förändra branschen? Det var några av de frågeställningar som diskuterades vid Nordic ConTech Talks senaste webbinar.

Höstens första Nordic ConTech Talks genomfördes den 20 september och bjöd som vanligt på spännande samtal från aktörer inom samhällsbyggnadsbranschen. Denna gång var siktet inställt på framtidens byggande samt om samhällsbyggnadssektorn kommer att genomgå disruption.

Disruption brukar inom digitalisering beskrivas som en kraftfull förändring och avbrott som tvingar fram nya arbets- och förhållningssätt. Lars Albinsson, Maestro Design & Management, inledde webbinariet med aspekten disruption i det breda perspektivet och pratade om begreppet Dominant Design. Det är när en teknologisk standard etableras på marknaden och blir så pass dominerande att marknaden följer efter.

– Det finns tecken på industrier som har en existerande Dominant Design men som inte längre fungerar. De drar inte nytta av ny teknologi och de skalar inte. Man skulle kunna säga att byggbranschen sätter in ny teknologi i den gamla modellen. Det gör att vi inte får utdelning och när vi skalar får vi inte dubbel utväxling trots att vi kan sätta in dubbla resurser. Det är tecken på att det finns möjlighet att etablera en ny Dominant Design.

Klimatet skyndar på digital utveckling

När vi pratar om digitalisering dyker ofta AI, artificiell intelligens, upp och så även i detta sammanhang. Samtliga av världens mest värdefulla företag har AI i sin kärnverksamhet berättade Petra Dalunde, Ecosystems and Node Manager AI Sweden. I framtiden kommer AI att finnas i 70 procent av alla verksamhetsområden. Hon förklarade även hur AI har hjälpt till att utveckla och förändra ett flertal branscher. Men hur ser det ut inom samhällsbyggnadssektorn?

– Det händer redan mycket kring AI inom arkitektur, planering, logistik, betong, säkerhet och klimatet, vilket är det kanske absolut viktigaste att fokusera kring. Samhällets tryck på hållbara och klimatsmarta byggarbetsplatser kommer att öka med tiden och där kan AI-lösningar vara ett stort hjälpmedel. Mitt råd för framtiden är att påbörja er AI-resa så snart ni kan, lär er mer om de möjligheter som AI kan erbjuda samt gör det tillsammans med andra, konstaterade Petra.

Simon Fogbring, Head of Business Development Infobric Group, höll med om potentialen med AI men menade också att det finns en utmaning eftersom det är ett relativt nytt område för byggbranschen generellt. Simon poängterade datahanteringen som en de viktigaste utmaningarna inom byggbranschen.

– Synen på data inom byggbranschen är att vi måste bevara den inom verksamheten innan vi vet vad vi ska göra med den. Jag tycker att vi borde tona ner risken med data och sätta oss ner och diskutera vad vi skulle kunna göra med den tillsammans i stället och bygga modeller baserat på det, förklarade Simon.

Petra Dalunde höll med om samverkan i det skedet.

– Det är när vi börjar arbeta tillsammans som vi kommer att kunna skala. Vi måste börja tänka på vad vi kan dela med oss av och hur vi kan göra saker tillsammans, underströk Petra.

Lars Albinsson poängterade även att miljökraven inte bara gör byggprocessen mer hållbar, utan även ger samhällsbyggnadsbranschen en chans till att strukturellt bli mer effektiv.

– Jag håller med, jag tror att det tvingar fram förändring och utveckling. Det har också varit en utmaning i vissa av de digitala initiativen, att man försökt förändra en befintlig arbetsprocess. Nu leder detta till nya arbetssätt och då är det lättare att driva en digital transformation, framhävde Simon.

Nya hjälpmedel på byggarbetsplatsen

Är drönare, robotar och 3D-printing framtidens hjälpmedel på byggarbetsplatsen? Det menadeIsabelle Nyroth, Head of Drones på Globhe, Helena Eriksson, Cognibotics AB och Center för byggrobotik vid Lunds Tekniska Högskola och Tobias von Haslingen, ConcretePrint, som bjöd på fler spännande lösningar inom ny teknik.

– Att använda sig av drönare blir både tids- och kostnadseffektivt men ökar även säkerheten. Drönare kan samla in information från platser dit människor inte kan ta sig, vilket kan reducera arbetsplatsolyckor. Varje byggarbetsplats borde ha en drönare eftersom det även är ett hjälpmedel vid alla tre steg i ett bygge - planering, byggfasen samt den slutgiltiga fasen, menade Isabelle.

Helena Eriksson, som jobbar med byggrobotik, förtydligade att tanken inte är att robotar ska ersätta människan utan vara ett hjälpmedel.

– Vi såg ett behov av att samla in information på en byggarbetsplats vilket vår robothund hjälper oss med, den ser till så att saker och ting ligger på rätt plats. Framöver ska vi även lägga till så att den kan larma om något inte stämmer, exempelvis bråte på farlig plats eller fel placering av byggmaterial. Men det som också krävs för att byggrobotik ska bli ännu större är utveckling av sensorer som gör att roboten kan samverka med människor på arbetsplatsen, berättade Helena.

Något som kan automatisera och robotisera sättet vi bygger på är 3D-printing, en teknik som möjliggör 3D utskrifter av hus och byggnader som gör bygget enklare, snabbare och billigare.

– Idag tar det för lång tid att bygga. Om man kan gå direkt från en CAD-ritning via en robot till en färdig produkt, då kan man förändra sättet hur vi jobbar inom byggbranschen. Vi kan förbereda installationer och prefabricera modeller vilket effektiviserar vårt arbete, förklarade Tobias.

Reflekterande avslut

Nordic ConTech Talks avslutades med en kort diskussion och reflektion mellan Carina Bohm, centrum för Management i Byggsektorn och Stefan Uppenberg, InfraSweden2030, om de fenomen och punkter som diskuterats under webbinariet.

– De digitala lösningar som kan driva klimatomställning är där vi ska fokusera. Jag fastnade dock kring regelverken och hur vissa av lösningarna stämmer med de regler och standarder som finns. Om man kan 3D-printa ekologiska material är det en positiv utveckling men fungerar det med regelverken?, frågade Stefan.

Carina instämde med Stefan och reflekterade kring aspekten ledarskap.

– I dag har vi i princip ett analogt ledarskap i en digital värld och vi har en bit kvar även om vi befinner oss mitt i en förändring. För att driva utvecklingen framåt och lyckas krävs det ett modigt ledarskap som vågar testa ny teknik, avslutade Carina.

Se hela webbinariet här!

Nordic ConTech Talks leddes av programledare Fredrik Bauer och arrangerades av Svensk Byggtjänst tillsammans med Smart Built Environment, Byggföretagen, Installatörsföretagen och InfraSweden2030.