Riksarkitekt Helena Bjarnegård i Snåret: De gamla lösningarna har inte fungerat

Hur ska Sveriges nya Riksarkitekt föra Sverige närmare målet om ett hållbart samhälle med omsorgsfullt gestaltade livsmiljöer? Det är ämnet i årets första Snåret från Svensk Byggtjänst, där Riksarkitekt Helena Bjarnegård själv medverkar.

I studion hos programledare Emma Jonsteg finns även Henrik Modigh, stadsarkitekt i de tre kommunerna Sandviken, Ockelbo och Hofors och Kristian Käll, processledare för social hållbarhet på Älvstranden utveckling i Göteborg och den som utvecklat Frihamnens modell för att bygga med lägre hyror.

Boverkets ansvar
Visionen om att Sverige skulle ha en riksarkitekt väcktes redan i Christer Larssons utredning ”Gestaltad livsmiljö” 2015, men när Boverket i den slutliga arkitekturpropositionen ”Politik för en gestaltad livsmiljö” förra året fick ett utökat ansvar för arkitektur blev det naturligt att riksarkitekten hamnade på denna myndighet.

Helena Bjarnegård är ny på sitt arbete, men Boverkets utökade ansvar har löpt på i åtta parallella uppdrag sedan våren 2018. Genomgångar av kommunernas arkitekturpolicys, utbildningar av kommunpolitiker och workshops med näringslivet är exempel på vad man ägnat sig åt sedan dess.

Intern och extern samordning
Riksarkitektens uppdrag kommer att bli att samordna arbetet internt, men också externt, mellan berörda myndigheter och aktörer och som ordförande i Rådet för hållbara städer.

–Boverket ska vara en stor samlande kraft. Vi ska samla in exempel, lyssna in vad som är problematiken, hitta strukturella hinder som vi kan överbrygga och bjuda in till samtal och se till att människor möts, säger Helena Bjarnegård.

Kristian Käll välkomnar en riksarkitekt som kan få fler kommuner att skaffa sig visioner och arkitekturpolicys likt Göteborgs ”Vision Älvstaden”.

–Kommuner behöver ramverk som är kraftfulla och erkända och som man hämtar kraft ur. Har man inte den typen av holistiska idéer att hålla sig i blir det väldigt svårt, säger han.

Samtal är viktiga
Henrik Modigh har redan använt sig av den nya riksarkitektens existens för att initiera samtal om arkitektur med sina kollegor i Västra Gästrikland.

–Jag pratar om vad det är för person och kunskap vi kommer kunna ta del av, och tar det här in i nämnden och in i arbetsgruppen med tjänstemännen, så att fler får höra om det här, inte bara vi på plan- och byggenheten, säger han.

Det senaste årens samhällsbyggnadsdebatt har präglats av accelererande bostadskris, inbromsat byggande, arkitekturdebatt och kritik mot allt möjligt som görs fel i branschen. Helena Bjarnegårds utmaning blir nu att ta ett steg vidare. Det är bra att vara kritisk men vi får inte fastna i kritiken, menar hon.

–Nu måste vi tänka på hur vi kommer vidare! Hur är vi proaktiva, och modiga och vågar hitta lösningar på det som gnager idag? Vi måste hitta nya lösningar, för de gamla har uppenbarligen inte fungerat! säger hon.