Svensk Byggtjänsts seminarium i Almedalen: Mer pengar till yrkesutbildningar och ökat branschinflytande

Mer pengar till yrkeshögskolan och yrkesutbildningar för vuxna – och ökat inflytande på utbildningssystemet från bland annat byggbranschen. Detta aviserade statssekreterare Roger Mörtvik under Svensk Byggtjänsts seminarium i Almedalen på tisdagen.

Seminariet hade rubriken ”Brist på utbildade bromsar byggandet – vilket ansvar har politiken?”. Det ägde rum på Samhällsbyggararenan och lockade en stor publik med representanter för hela samhällsbyggnadssektorn.

Moderatorn Anna Bellman slog fast att frågan är mycket angelägen:

– Jag frågade nyss finansminister Magdalena Andersson vad som är det största hindret för att få fram de bostäder som behövs. Hon svarade direkt ”kompetensförsörjningen inom byggsektorn”.

Arbetsmarknadens behov styr inte
Inledningstalare var Amelie von Zweigbergk, chef för industriell utveckling och verksamhetsansvarig för kompetensförsörjning på Teknikföretagen. Hon har tidigare varit statssekreterare på Utbildningsdepartementet och ansvarig för den statliga Yrkesprogramsutredningen.

Amelie von Zweigbergk menade att det svenska systemet för utbildning och kompetensförsörjning idag nästan inte alls styrs av arbetsmarknadens behov.

– Det styrs i princip enbart av ungdomarnas intresse. Detta har bland annat lett till att kommunerna inte satsar på gymnasiala yrkesutbildningar och att allt färre ungdomar söker till dessa program.

För att öka komptenstillförseln till byggbranschen vill Amelie von Zweigbergk se ökade statliga satsningar på yrkesutbildningar för vuxna och en ny satsning på gymnasiala branschskolor med riksintag.

Högre utbildningar för hela byggprocessen
Lars Tullstedt, expert inom kompetensförsörjning på Sveriges Byggindustrier, höll med och uppmanade dessutom regeringen att satsa mer på yrkeshögskolor.

– Det är framförallt personer med högre utbildningar som vi snabbt måste få in i byggbranschen. Här kan fler platser på yrkeshögskolor vara en viktig del i lösningen.

Stefan Engdahl, chef för verksamhetsområde planering och ställföreträdande generaldirektör på Trafikverket, underströk att kompetensbristen inom samhällsbyggnad inte bara handlar om byggproduktionen.

– Det behövs också fler personer till de tidiga skedena som planläggning inom kommuner. Vi i branschen måste tillsammans tydliggöra hur kompetensbristen ser ut genom hela byggprocessen. Och regeringen måste ta tag i hela utbildningsystemet, så att vi kan få fram den kompetens som krävs.

”Öka satsningen på nyanlända flyktingar”
Thomas Lundgren, chef AMA-redaktionen, Svensk Byggtjänst, ville se mer av moderna digitala verktyg i byggutbildningarna dels för att locka fler till utbildningarna, dels för att göra utbildningarna bättre. Han ansåg också att regeringen borde satsa ännu mer på vidareutbildningar för nyanlända flyktingar med bakgrund som passar för att snabbt komma in i svensk byggsektor.

Nya satsningar från regeringen
Sista talare var Roger Mörtvik, statssekreterare hos gymnasie- och kunskapslyftsminister Aida Hadzialic (s). Han redogjorde för vad regeringen gör för att öka komptenstillförseln till byggsektorn.

– Vi verkar för att höja statusen för yrkesutbildningar. I gymnasieutredningen som presenteras i oktober föreslår vi att högskolebehörighet ska bli standard i yrkesprogrammen.

– Men vi satsar också på åtgärder som kan ge snabbare kompetenstillförsel. Regeringen ökar satsningen på yrkeshögskolan så det blir 2000 nya platser i år och 4000 nästa år. Jag är säker på att det i höstens budget dessutom kommer att finnas en ny rejäl satsning på yrkesvux, yrkesutbildning för vuxna, berättade Roger Mörtvik.

– I höst kommer regeringen också att presentera förslag till ett nytt system där näringslivet, till exempel byggbranschen, ska kunna påverka utbildningsystemet mycket mer i en nära dialog med stat och regering. Det kommer dessutom en ny utredning om speciella yrkesskolor.

Roger Mörtvik berättade också att ett nytt förslag om så kallat studiestartstöd nu är på remiss. Stödet ska göra det möjligt för uppskattningsvis 15 000 arbetslösa och nyanlända flyktingar att utbilda sig till nya yrken parallellt med arbete.