Trenddagen 2012: Klimatmålen på väg att missas – krafttag krävs

Vi måste göra betydligt större investeringar och insatser när det gäller energieffektivisering om vi ska ha den minsta chans att klara miljö- och energimålen. Det blev tydligt när den av Svensk Byggtjänst arrangerade Trenddagen 2012 gick av stapeln på Stockholm Waterfront under gårdagen, måndagen den 23 april. 

Omkring 140 representanter från samhällsbyggnadsbranschen fanns på plats, och i snitt 100 följde med via direktsänd webb-TV, när Trenddagens tolv talare presenterade sina analyser och råd inför framtiden. Många av prognoserna som gjordes var dystra, men därmed även angelägna: Bostadsbrist, segregation, stora svårigheter att klara kompetensförsörjningen, och kanske värst av allt – oförmåga att få stopp på utsläppen av växthusgaser.

– Staten utvärderar årligen hur långt vi kommit för att nå klimatmålen och den senaste utvärderingen visar att vi inte kommer att nå fram, varken till 2020 eller 2050 – åtminstone inte med dagens takt. Ska vi klara det måste vi redan nu göra betydligt större åtgärder och investeringar än vad vi gör. Arktis permafrost smälter så att metangas börjar komma ut i stora mängder – och metangas är betydligt mer potent än koldioxid som växthusgas. Det här är den allra viktigaste fråga vi har att hantera men vi gör inte på långa vägar så mycket som skulle behövas, sa Rolf Persson, analytiker på Industrifakta, som menade att vi har både kunskapen och tekniken som krävs för att klara energiutmaningen, men att det saknas politisk vilja.

– Vi behöver tydligare incitament och tydligare politiska beslut – modiga politiker. För detta kan inte marknaden klara ut.

Persson påpekade också att miljonprogrammet måste rustas upp och att vi i samband med det måste halvera energianvändningen i miljonprogrammets bostäder.

Höghastighetsjärnväg nödvändigt

Ett av klimathoten är ju som bekant utsläppen från bilar, vilka i städerna också bidrar till stora problem med människors hälsa samt till trängsel. Johan Trouvé, vd Västsvenska Handelskammaren, påpekade att i princip alla städer i västvärlden är anpassade för bilar och inte för människor – att omkring 80 procent av de byggnadsfria ytorna i västvärldens städer används till bilar. Han betonade att en fungerande infrastruktur är nödvändig för en fungerande ekonomi och arbetsmarknad, och att vi måste satsa mycket mer på spårbundna lösningar. Enligt Trouvé kommer höghastighetsjärnväg att bli nödvändigt i Sverige framöver om vi ska klara framtidens arbetsmarknad, likaså tunnelbana i Göteborg och en utbyggnad av t-banan i Stockholm.

Johan Trouvé påpekade också att Sverige är ett u-land när det gäller cykelframkomlighet. Enligt honom är bra förhållanden för cyklister en förutsättning om en stad ska klara sig bra och anses attraktiv framöver, och han uppmanade till att lära av Paris – som infört lånesystem med 35 000 cyklar och 5000 elbilar – liksom av Köpenhamn och Amsterdam.

– I Köpenhamn har man tagit bort körfält till förmån för cyklar. I Sverige sätter man upp vackra målsättningar men skjuter upp målen när man upptäcker att man inte kommer att nå fram, medan man i Köpenhamn har genomfört de förbättringar för cyklister som man sagt att man ska – på köpet har man fått en levande innerstad, sa han.

Ulla Hamilton (m) trafik- och arbetsmarknadsborgarråd i Stockholm, som även hon stod i talarstolen denna dag, berättade att det står i stadens miljöprogram att staden ska se till att kollektivtrafik, gående och cykling blir attraktiva transportsätt samt de transportslag som kommer fram snabbast i trafiken. Hon presenterade dock inga konkreta lösningar för hur detta ska ske.

Peak everything

Jan Wijkmark, biolog och hållbarhetschef på White arkitekter, sa i sitt anförande att han gärna ser skärpta regler från Boverket när det gäller energieffektivisering. Han upplyste även åhörarna om Peak everything – att det inte enbart är oljan som peakar, utan väldigt mycket annat också – bland annat vatten, fosfor och många metaller.

– Att ersätta något det är brist på med något annat som håller på att ta slut är ingen lösning. Vi måste bli mycket mer resurssnåla på alla plan, sa han och påpekade att det inte räcker att vi har kunskapen, utan att vi måste ändra vårt beteende om kunskapen ska vara till nytta.

– Varför går vi inte från ord till handling? frågade han och efterlyste fler okonventionella lösningar.

– Minska antalet parkeringsplatser till exempel.